Sverige har försökt erövra Ryssland – I dag matas vi med rysskräck

En grävande genomgång av historien, Wallenberg-sfärens roll och vapenindustrins enorma vinster

publicerad 19 juni 2025
Bilder: SAAB och privat foto på Torkild Berglund
Bilder: SAAB och privat foto på Torkild Berglund

I svensk media framställs Ryssland dagligen som ett existentiellt hot. Politiker, säkerhetsexperter och försvarsindustri blåser upp hotbilden till rekordnivåer, men hur underbyggd är egentligen denna skrämselpropaganda och vem tjänar på att krigspsykosen hålls vid liv? En närmare granskning visar att det snarare är ekonomiska och politiska intressen, inte verkliga hot, som driver militariseringen av Sverige.

Text: Torkild Berglund

När Sverige försökte lägga Ryssland under sig

Under stormaktstiden var Sverige en av Europas mest aggressiva krigsmakter. Efter Karl XII:s framgångar i Polen 1706 och freden i Altranstädt [1] vände han blicken österut mot Ryssland i ambitionen att expandera imperiet.

Den svenska armén marscherade djupt in på ryskt territorium, men krossades vid Poltava 1709 [2] efter att ha mött tsar Peter den Stores skickliga försvar, brända jordens taktik och en brutal rysk vinter. Den svenska stormaktsdrömmen gick i graven och Ryssland klev fram som ny dominerande makt i Östersjöområdet.

Slaget vid Poltava, 8 Juli 1709
Slaget vid Poltava, 8 juli 1709. Målning: Pierre-Denis Martin. Foto: museum.ru, public domain

Den moderna rysskräcken – en bekväm konstruktion

Trots denna historiska verklighet har det i modern tid vuxit fram en nästan hysterisk bild av Ryssland som ett direkt hot mot Sverige. Ändå saknas konkreta belägg för att Ryssland hyser några som helst territoriella ambitioner mot vårt land.

Visst agerar Ryssland aggressivt i sitt eget närområde, exempelvis i Ukraina, men Sverige har aldrig ingått i denna intressesfär. Säkerhetsanalyser, som den från Försvarshögskolan 2023 [3], pekar på att ett isolerat ryskt angrepp på Sverige är högst osannolikt.

Trots detta eldas hotbilden ständigt på i media. Frågan är varför.

Följ pengarna: Wallenberg och försvarsindustrins gyllene affärer

En central aktör bakom kulisserna är Wallenberg-sfären, vars maktbolag Investor AB kontrollerar försvarsjätten Saab AB [4]. Saab tillverkar bl.a. JAS Gripen, missilsystem och avancerad radar – produkter vars efterfrågan ökat lavinartat i takt med att rysskräcken blåsts upp.

Enligt Saabs egen årsredovisning ökade orderingången med hela 40% under 2023 [5] — mycket tack vare Nato-inträdet och militär upprustning.

Wallenberg-familjen, kända för sitt motto ”att verka utan att synas”, har genom Investor och sina diplomatiska nätverk varit djupt inblandade i den säkerhetspolitiska kursändring som förde Sverige in i Nato. Enligt bland annat Helsingin Sanomat deltog Wallenbergrepresentanter i informella diskussioner kring den gemensamma finsk-svenska NATO-processen 2022 [6].

Med ett svällande försvarsbudget och fortsatt eskalerande krigsretorik har Wallenbergsfärens bolag kunnat kamma hem rekordvinster. Samtidigt betalar svenska folket notan genom ökad upplåning och nedprioriterad välfärd.

Ryskt par i staden Tyumen. Foto: Veronika Zemlyannikova. Licens: Mostphotos.com
Ryskt par i staden Tyumen. Foto: Veronika Zemlyannikova. Licens: Mostphotos.com

Rysskräcken flyttar fokus från Sveriges inre kris

Samtidigt som försvarsbudgeten sväller, faller Sveriges inre struktur samman. Skjutningar, sprängningar, systemkollaps i rättsväsendet, energikris och en välfärd i sönderfall skakar samhället. Men istället för att ta ansvar, har politiker och media valt den bekväma vägen: att skylla på det yttre hotet.

Den konstanta rysskräcken blir en effektiv avledningsmanöver för att slippa hantera de verkliga samhällsproblemen. I skuggan av hotpropagandan kan friheten inskränkas: ökade övervakningslagar, begränsningar av yttrandefriheten och inskränkningar i oberoende media.

Vem vinner? Vem förlorar?

Medan skattepengarna pumpas in i vapenindustrin ökar några få aktörers vinster kraftigt:

  • Försvarsbudgeten överstiger nu 2% av BNP – en nivå Sverige inte varit nära sedan kalla kriget [7].
  • NATO kräver ökade inköp av amerikanska vapenplattformar, basutbyggnader och övningar [8].
  • Wallenbergsfärens bolag slår försäljningsrekord år efter år [5].

Krigsretoriken fungerar som en enorm pengamaskin för det militärindustriella komplexet – medan folket hålls i skräck.

En nödvändig historisk påminnelse

Det vore därför klädsamt om dagens makthavare visade en smula historisk självrannsakan. Sveriges verkliga hotbild mot Ryssland låg för över 300 år sedan – när vi marscherade mot Moskva.

Idag blåses rysshotet istället upp av ekonomiska och politiska intressen som har mycket att vinna, men folket har allt att förlora.

 

Text: Torkild Berglund

Källor

[1] Freden i Altranstädt, 1706 – Nationalencyklopedin
[2] Slaget vid Poltava, 1709 – Wikipedia, Britannica
[3] Försvarshögskolan: Säkerhetsanalys av Ryssland 2023
[4] Investors ägarandel i Saab AB – Investors årsredovisning 2023
[5] Saab AB, årsredovisning 2023 – kraftigt ökad orderingång
[6] Wallenberg-inflytande i Nato-processen – Helsingin Sanomat, 2022-05-20
[7] Regeringskansliet: Budgetproposition Försvarsdepartementet 2024
[8] NATO Public Diplomacy Division: Sweden’s Defence Commitments Post-Accession, 2023


Faktaruta: Wallenberg‑sfärens dolda inflytande

Investor AB, logo

- Investor AB är Wallenberg‑sfärens maktbolag, med innehav i bl.a. Saab AB, SEB, AstraZeneca, Ericsson och ABB.
- Saab AB tillverkar JAS Gripen, radar, missilsystem och ubåtsteknik – och ägs till 38,9 % av Wallenberg-familjen.
- Motto: “Att verka utan att synas.”
- Politisk påverkan: Avancerade uppgifter pekar på att Wallenbergs representanter deltog i informella samtal kring Sveriges och Finlands Nato‑ansökan 2022.
- Ekonomisk boom: Saabs orderingång ökade med cirka 40 % 2023, enligt företagets egen årsredovisning.
- Nätverk: Wallenberg är historiskt och politiskt kopplad till både S och M, med utprägda inflytanden i politiska och diplomatiska skikt.

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Topics: rysskräck